Ljuset i sidlayoutmörkret

Det är när man läser så här fina recensioner som man orkar fortsätta även med de jobbiga momenten:

http://bokvarg.blogspot.com/2011/12/sayonara-september.html

Det är roligt att alla recensioner Sayonara September bok 1 och 2 fått har varit positiva, men det är synd att serien inte recenserats i någon dagstidning vad jag vet. Det hade varit kul att höra kultursidornas synpunkter på svensk manga.

Hur som, med jobbiga momenten menar jag sidlayout, vilket jag plågar mig igenom just nu. Många tycker detta är jätteroligt, jag tycker det är bajs. Just att man ska vara så himla kreativ och nytänkande på varje jäkla sida. Vilka scener ska ha mycket utrymme? Hur mycket ska jag variera perspektiv i varje scen? Man gör i princip boken. Och när man börjar bli riktigt trött på det märker man ändå hur man börjar varje sida med samma typ av rutupplägg oftare och oftare. Men nu tänkte jag vara riktigt duktig och layouta hela resten av bok från och med kapitel 2. Om inte annat för att jag måste få en överblick; göra tidsplan; se exakt hur panikstressad jag måste vara ^^;

Ps. Ursäkta dåliga foton på senare tid. Min kamera har tackat för sitt, så det blir till att använda min mycket gamla iphone. Som för övrigt inte funkar i Japan heller. En dag borde Japan synka sitt mobilnät med resten av världen. -_-;