Publicering i Japan - Den episka uppdateringen!

Så var det äntligen dags för Den Episka Uppdateringen!!

Tror inte jag har uppdaterat ordentligt på säkert ett halvår men på grund av en anledning... *tum tum*

Jag har tecknat en originalmanga på Japanska som SKA BLI UTGIVEN!!
Woho!! Det är helt GALET, och det har varit en GALEN vinter.

Vi tar det från början.

(Bild från omslaget. Kanske. Det är inte helt satt än. Omslaget var en mardröm, men mer om det en annan gång).

På vårversionen av Comitia (manga marknad för originalserier här i Japan) hade dom redaktörshörna man kunde gå till och få feedback, så jag tog lite strippserier jag ritat och gick till Kadokawa, ett förlag som gett ut en del titlar som "My darling is a foreigner" (om en Japansk kvinnas liv med en amerikans man) och "Japanska Japaner inte känner till" (lärare på japansk språkskola berättar om japanska språket och utlänningars försök att lära sig det). Inga titlar kända utanför Japan tror jag, men superstora här. Jämfört med tex Shueisha eller Shogakukan är nog inte Kadokawa såååå känt i väst skulle jag gissa på, men det är ett STORT förlag i Japan. Ett av dom största. I väst kanske dom är mest kända för att ha gett ut Evangelion-mangan (tror jag) och tidningen Newtype.

Hur som helst... dom måste ju gilla utlänningar tänkte jag, och det gjorde dom!! Kul för mig!
Efter mycket om och men bestämdes det att vi skulle göra en yonkoma-manga, alltså en Japansk strippserie, på temat "Skandinav upptäcker Japans mystierier". (Den japanska titeln「北欧女子オーサが見つけた日本の不思議」är i princip omöjlig att översätta, men typ "Nordiska tjejen Åsa upptäcker Japans mysterier").

Efter att ha tilldelats en tantousha (redaktör/guide) är det den serien jag har jobbat med sen dess. Men att teckna manga i Japan är lite är man med i leken får man leken tåla, så nov, dec, jan tecknade jag 10 sidor i veckan från att bara ha names (grovskisser). Alltså som jag har jobbat!! Dessutom var 30 sidor i färg, så anlitade en kanadensisk tjej från skolans manga-linje som assistent, annars hade det aldrig gått.
Typisk färgsida (ursäkta den fula svenska textningen):

Strippserier är väl enkelt, tänkte jag optimistiskt. Icke.

Det är fasiken svårare än "story manga" där man kan koma undan med att en sida är närbilder på ansikte i två rutor. Satans bakgrunder!!




Så för att ro i land detta bet jag i det sura äpplet och övergav mina älskade stålstift för att jobba helt digitalt. Det visade sig vara en bra idé. Använder programmet Comic studio, som säljs under namnet Manga studio i väst. Alltså vilket program! Jag ska göra en hel uppdatering bara om det senare.
Dock är jag fortfarande i lärningsprocessen av att gå från handritat till digitalt, med en del misstag som konsekvens, tex att linjerna blir för tunna eller att man zoomar in och ritar alldeles för detaljerat. Exempel på på tok för tunna linjer för tryck:

Som marknadsföring startade jag bloggen http://ameblo.jp/hokuoujoshi där jag la upp 3 serier i veckan, och den tuggade på med ungefär 2000 besökare per dag tills plötsligt i mitten av Januari den av någon anledning EXPLODERADE och blev en internet-hit, haha! När vågen var på sin peak - med undantag för kändisarnas bloggar som har en egen ranking - låg den 1:a på ameblog (japansk största bloggportal) och hade 1 500 000 besökare/dag! Alltså det var ett och ett halvt Stockholm! Helt sjukt. Efter det stabiliserades det på ca 40 000 besökare om dan.

Eftersom den blev en hit hörde det av sig en massa folk till förlaget om intervjuer etc och rikstäckande nyhetsprogrammet Mezamashi TV hade en 4 min lång feature om bloggen (och mig) igår.

Sayonara September på japansk morgon-TV!! Så himla coolt!

Alltså... jag och min Japanska gjorde ett mycket pinsamt framträdande. Det går ju inte att se sig själv på TV/höra sin röst på radio utan att krypa ihop till en boll av skam. I alla fall inte med min falsettröst, som låter helt normal i mitt eget huvud, varför det alltid är plågsamt att konfronteras med verkligheten.
Men men, det är också jobb så det är bara att bita ihop och göra sitt bästa, och det är klart jag är glad, jätteglad, över att serien blir uppmärksammad och att folk gillar den.

Boken kommer ut den 6e mars och ligger redan på 80e plats på japanska amazon av typ ALLA böcker om jag förstår det rätt, vilket ju är helt overkligt! Hoppas det håller i sig så jag blir financiellt oberoende och kan åka på semster till en strand på Hawai. Jag fucking förtjänar det!! Kan man japanska kan man förbeställa boken här.

Så det var dom bra nyheterna. Problematiken:

Jag ännu inte har något visum (mitt studentvisa går ut i slutet av april) för visum och publicering har inget med varandra att göra (gah!!); jag måste förmodligen fortfarande börja jobba på ett Japanskt företag för att få jobb-visum, vilket jag i princip vägrar, så då återstår det mytomspunna Artist-visa, som jag ska kolla upp om jag kan få i veckan. Det är mytomspunnet av en anledning, det är nästan omöjligt att få. Men skam den som ger sig.

Åter igen med studentvisum, det är ok med part-timejob vilket detta är, men vi är inte helt säkra på om det är ok att få betalt för att jobb i royalty istället för timlön, men även detta kollar vi upp nu. Allt pekar på att det verkar ok, dock.

Vidare vet jag att min personlighet (klumpig, virrig, förvirrad, glömsk och  tanklös)i kombination med min bristande Japanska gör att allt detta har stor sannorliket att vara en tickande bomb tills jag säger och gör något riktigt korkat. Jag är inte dum egentligen, jag bara gör skitdumma saker (pga att jag är klumpig, virrig, förvirrad, glömsk, tanklös). Men jag försöker undvika att trampa på några landminor i den mån det går, och ha roligt så länge det varar!