Namsdagsflickan är officiell!

At long last är mitt nästa projekt ute ur garderoben! Så vad jag har pysslat med mer eller mindre heltid sen April är att illustrera Kristoffer Leandoers bok 'Namnsdagsflickan'. Och som jag har illustrerat, kan jag lova! Säkert en 200 bilder och inte mindre än 32 seriesidor bjuds det på, men framför allt har Kristoffer skrivit en helt fantastisk bok, lätt den bästa ungdomsroman jag någonsin läst.

Det har varit en utmaning att arbeta med detta manus, inte minst för att boken utspelar sig i tre olika världar - alla tecknade i olika stil - men framför allt för att man vill göra det största möjliga rättvisa. Jag hoppas att jag lyckats, har i alla fall lagt ner själ och hjärta i detta.

Nåja - om man ska vara kinkig är boken inte helt klar, men den kommer ut först i april nästa år, så det tid finns än.

För bokens handling, men info och eventuellt förhandsbeställning:

http://www.bonniercarlsen.se/Bocker/Bokpresentationssida/?Isbn=9789163869150

http://www.bokus.com/bok/9789163869150/namnsdagsflickan/

Nöjd med omslaget blev jag också, även om en del ändringar fick göras 'Mer färg Åsa, mer färg!' (alltid samma kommentar - varför är jag alltid så feg med färg? T_T) Från grådassigt till knallgrönt; slutresultatet blev kompromissen ovan. Men coolast av allt - omslaget har ett hål, vilket är första gången för mig. Waay!

Inte så grönt - grönt.

Jag måste blogga lite mer om det här omslaget tror jag. För det första hade jag helt sjuk idéångest. Återigen, boken är så bra, det måste vara ett fantastiskt omslag, det måste fånga blicken, det ska helst visa alla världarna, helst alla karaktärerna men ändå vara enkelt... osv osv i en spiraltrappa nedåt, men tillslut fick jag nån slags idé att jobba med.

Sen är det det här med referensfoton. Så här är handen egentligen: jag ritar mycket sämre än mina teckningar, och använder Sjukt (sort S) mycket referensfoton, nästan alltid på mig själv (rekommenderar varmt photobooth för er som har mac - hur ser en hand ut i ett visst perspektiv? hur sitter man på en stol? vansinnigt bra och enkelt, sedan är det bara att dra fotot till photoshop och kalkera av löst från skärmen). Men att ta till detta omslag var bland mina obekvämare och oanständigare uppoffringar; notera nedan föga smickrande bevis.

För stelt?

Så här kanske?

Aj. Så här mycket själ och hjärta la jag ner.

Hur som - jag kan inte det här med färg. Lite en bieffekt av att jobba mycket med manga. Så försökte ta till mig inspiration från James Jeans underbara bilder som jag var inne på vid tillfället. Givetvis patetiskt i jämförelse eftersom Jean är på en annan planet rent talangmässigt än oss dödliga, men ändå.

Mmm... en trappa.

Resultatet blev alltså skiss 1 och 2 på samma tema:

Vi valde tvåan som synes, vilket var det bättre. Ettan var jag lite väl... Ja, det var helt enkelt ingen succé men jag fick väldigt mycket blod i huvudet när jag låg upp och ner i trappan, det var kanske därför idén verkade bra.

Men det är en lyx att ha bra förläggare att bolla med, amen.