tisdag 24 maj 2011

Bakuman en dålig dag



Läser Bakuman (Tsugumi Ohba + Takeshi Obata) på engelska nu vilket på många sätt är en klar försämring från att bläddra igen den på japanska. Serien handlar om två högstadieelever som bestämmer sig för att de ska bli mangatecknare; en ska skriva och den andra teckna, varpå man får följa deras kamp in på marknaden. Ok jag VET att man aldrig ska läsa manga med genusglasögon men ibland går det inte att låta bli.
Till skaparna av Bakuman i allmänhet, och Japan i synnerhet; EDO-ERAN ringde och dom VILL HA SINA KÖNSROLLER TILLBAKA!!!

Just eftersom Bakuman är en väldigt intressant och vältecknad manga har jag oerhört svårt att ignorera sexismen som jag kan med många andra serier; man tar det på allvar; köper konceptet helt enkelt.
Tänk om JAG skulle göra en manga om en tjej som bestämmer sig för att bli mangatecknare eftersom killen hon är kär i har sagt att han ska gifta sig med henne då, men tills dess ska hon inte få nåt... Nej. Det blir inte bättre om man vänder på rollerna heller.

Några handplockade smultron till citat:

'män har drömmar som kvinnor inte förstår'
'jag vill göra en maskulin manga, inget otaku-aktigt, vekt och mesigt'
'flickor gillar bad boys' (sagt av den kvinnliga förebilden)
'hon har naturligt absorberat idén om att det är feminint att vara graciös och väluppfostrad. Och att tjejer ska vara smarta, men inte för smarta. Hon föddes med förmågan att läsa av att vara för smart är inte gulligt'
'Iwase är söt men man kan inte tycka om henne. Hon har bäst betyg av alla tjejerna i klassen, och faktum att hon är stolt över det är motbjudande.'

Fast visst, det är ju så här i Japan. Den manliga kämparglöden vurmas och romantiseras över medan tjejernas roll är att vara motiverande objekt i bakgrunden. Även om jämställheten går framåt på vissa områden - som jobbmarknaden - är kvinnor och mäns roller helt cementerade i det japanska psyket; bland unga kan man tom se progressionen retirera.

Med det sagt, om man inte genusanalyserar Bakuman är det en väldigt vältecknad och välskriven manga som ger en oerhört intressant inblick i den japanska tecknar- och seriekulturen. Mycket känner jag igen från min senseis studio också; att arbetsplatserna såg likadana ut; hur man jobbade med skapandeprocessen osv.
I början av serien där de lyckats få en tid på kodansha för att visa upp sin första manga för en redaktör är särskillt mitt i prick. Nånstans där ser man lite nackdelen med dagens manga; kanske har internationaliseringen helt enkelt gjort manga för stort i Japan. För kontrollerat in i minsta detalj, så att -som redaktören i Bakuman förklarar- de som tecknar efter hjärtat och får antingen inget eller en gigantisk hit, helt enkelt inte har nån chans att ens börja växa fram längre.
Bakuman är också ett exempel på vad den exemplifierar; en perfekt utförd manga, perfekt uträknad till att fylla marknadens behöv, perfekt i tiden men lite själlös.

Men till skillnad från SS som mest råkar utspela sig på en serieskola handlar Bakuman just om serieskapande, respekt till det. Jag är alldeless för trött på serieskapande för att jag skulle orka göra en serie om det.



7 comments:

minochi 26 maj 2011 02:53  

Det var det jag också tänkte på när jag läste först volymen av den engelska verionen! Tidigare hade jag följt serien genom scanlations, dem hade översatt dem lite annorlundare... Även om det inte är 'som det borde vara', så tror jag tyvärr som du att det är 'som det är' i Japan/världen för tillfället... Dock dyker det upp en hel del nya karaktärer bland tecknarna i bakuman som tar upp det faktum att allt fler kvinnor entrar shounen-branchen.

Trots att kvinnor fortfarande har en tuff deal att tampas med när det gäller många arbetsbrancher så verkar det ändå som att motståndarnas "motstånd" negraderats från direkt bannlysning till en mer desperat sorts oväsen. samhället har med andra ord börjat tappa rätten och makten att stoppa en person att bli vad hon vill pga av sitt kön, vilket jag tycker är en jättestor förbättring!

Alice 27 maj 2011 02:04  

Förstår precis vad du menar.
Jag blev speciellt upprörd för jag hade ju sett så mycket fram emot denna manga och hört så mycket om den. Sen är den ju så jävla snygg. Hade aldrig kunnat handla om två tjejer som vill bli mangatecknare, (eller ve och fasa) en kille och en tjej som gör en manga tillsammans utan att vara ihop eller ge varandra kyskhetslöften. Ahh.

Åsa Ekström 29 maj 2011 12:35  

Jepp, jag SKA läsa hela oavsett hur irriterad jag blir, men som sorgigt är vänjer man sig och reagerar inte like mkt på sexismen efter ett tag.
Och det blir mer utvecklade kvinnliga karaktärer efter ett tag; som du skriver är det intressant att läsa om kvinnorna i Shonen branshen (hur det går bra tom med romantik i shonen jump bara det är tre pantyshot per kapitel). Klar förbättring att kvinnorna öht får vara med.
Att hela seriens kritik av hela branshens system blir mer och mer uttalad för varje kapitel.
Ranking-systemet med enkäterna tex är helt vansinnigt att man måste göra som ens redaktör säger är helt vansinningt osv osv.
Nu är ju dock shonen jump det mest extrema exemplet kan jag tänka mig, men ändå.

Åsa Ekström 29 maj 2011 12:36  

Alice: Det är vad jag ska göra om jag någonsin blir utgiven i Japan; en manga om en kille och tjej som bara är vänner och samarbetspartners. Jävlar vad nyskapande! :D

frida,  21 juni 2011 06:05  

jag läste bakuman (eller rätare sagt läser, jag är på tredje boken) och jag märkte också allt det du precis anmärkte och man blir så arg att man bara vill åka ditt och slå till dom i skallen! fast det tar ju lång tid för ett hellt land att ändra sig så man får väll bara vänta och se.
fast å andra sidan så är dom ju grannland med USA och andra asiatiska länder som fortfarande är som japan och att dom tar snarare in amrikansk kultur som snabbmatskedjor vilket gör en väldigt ledsen

meroigo 4 juli 2011 18:43  

Undra om min skola har denna mangan i sitt bibliotek, ska kolla! Den verkar ball. Tack för tipset. Dock väldigt synd med sexismen, som man tyvärr ofta ser i den japanska kulturen...

Intressant inlägg och blogg för övrigt, jag ska stoppa den i mitt RSS-flöde. :)

trazan 4 november 2014 23:14  

En kommentar 3 ½ år efter att du lade ut den här bloggposten:
Håller på att läsa den nu, eftersom Lunds stadsbibliotek köpte in hela serien, och ett flertal andra i våras, och reagerade också på kvinnoporträtten. Fortsätter dock att läsa den eftersom jag inte har haft råd att köpa så mycket manga de senaste åren, och är svältfödd.
Antar att du, eftersom du var assistent, inte träffat de verkliga redaktörer som serieredaktörerna är baserade på?
Har du läst Shunju Aonos Orewamada Honkidashitenaidake eller Shimoku Kios Genshiken, och vad tycker du isåfall om dem?

creative advisor: lauren baily Image copyrights: åsa ekström

all text and images: åsa ekström



  © Free Blogger Templates Blogger Theme II by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP