Lolita goes prowrestling goes awesome

Alltså kolla in det här för det är typ det coolaste jag någonsin sett:

Min huskompis Keiichiro Nakamura jobbar med film -min japanska tror att han är producent- och har gjort en kortfilmen Mr Rococo om en Lolitatjej som sadlar om och blir prowrestler till musik av Anna Tsuchiya (tydligen brukade Anna komma hit till huset och supa back in the days)! Sjukt coolt! Det är för övrigt min andra huskompis från Norge som spelar den biffiga tränaren XD

Man kan ladda ner mästerverket för den billiga penningen av ca 30 kr här:

http://www.shortshorts.org/app/

På japanska visserligen, men tro mig, man förstår sammanhanget. Värt!

Den ska tydligen också turnera till NY filmfest. Woho!

Filmens officiella hemsida: http://mrrococo.net/

Read more...

Inga jordbävningar än!

Framme! Jag och Niclas firar med en grön-te-latte i kabukicho.

Read more...

Fint skrivet

Recension av Sayonara September 1 och 2 på Dast magazine:

http://www.dast.nu/recension/2-x-sayonara-september

Intressanta reflektioner över den svenska mangautgivningen för övrigt, inte bara om SS, även om det var mycket fint skrivet om serien med:

"Det är väldigt kul att det finns en tecknare i Sverige som verkligen förstått vad som gör manga manga. Det är så mycket mer än stora ögon, söta stjärtar, våld och sex. Det är en seriestil som främst fokuserar på den enskilde personen och dess relation till alla andra. I mangornas värld får även mindre viktiga karaktärer plats eftersom de är så viktiga för helheten. Och precis som i verkliga livet är ingenting enkelt, svartvitt eller uppenbart. Detta vet Åsa och vi som läst Sayonara september vet att hon vet det." /Johannes Grenberg, Dust magazine

Det är ju det jag har försökt säga, och bra att det går hem; mindre stjärt och mer känsla. Folk vill alltid sätta lappar på saker, och manga-lappen läser stora ögon, våld och (barn)porr. Men det var ju inte det som var attraktionen när jag blev beroende som ung och mottaglig 14-åring, utan dramatiken, identifieringsfaktorerna och inlevelsen mangan erbjöd. Och även om jag växt ifrån titlarna som fångade mig då är det känslan som stannat kvar, och den som filtreras till oförskämt koncentrerad nu när jag tecknar egna serier. Pepp pepp!

Read more...

Drawing Room chairs 2.0

Drawing Room har lanserat sin andra kollektion av stolar med mina illustrationer; varav djuphavsfisken är min favorit av samtliga, kan tilläggas. Passande med purpurfärgat läder och guldtoner som bas, Susanne Wiklund har fantastisk fingertoppskänsla för design! Alla stolar är signerade och numrerade och konstverk i sig. Fotona är från Svartsjö slott där de ställdes ut i sommar.

Read more...